!

Fiskbullar i dillsås och skivade tomater måste ju vara bland det godaste som finns, speciellt när man har sovmorgon och kan ligga i sängen och se på tv samtidigt. Skulle bara haft lite rödlök också.
Nu har jag äntligen lyckats pallra mig upp och bort från teven (våra bästa år är en klassiker, men när ska det hända någonting?).
Att kolla på kläder på internet måste nog vara bland det farligaste som finns, man kommer bara på mer och mer saker man behöver(?) till hösten. Jag vill ha; en grå stickad kofta, mysig och lång, strumpbyxor, mössa (det är en klurig en), vantar, halsduk, baslinnen i olika mörka färger, knästrumpor, ja var det något mer? Klänning, kjol, tunika, and so on.
Köpte iaf ett par skor igår, på eurosko, älskar dom, stövlar med liten kilklack, svarta med några spännen på utsidan. Dom är verkligen hur sköna och mysiga som helst.
Nä, dags för jobb. MÅste tjäna pengar om man ska köpa skor ;)
puss

Fjortisfylla?

Skulle rensa igenom mailen nyss, och hittade domhär underbara bilder från någon gång under 2006 ;) fabulous eller vad? Haha, helt sanslöst. Här är ett smakprov.








































Lina min babe, vad vi varit med om ;)

potatismos med eller utan potatis?

det är frågan, pulvermos, hur gör man annars? jag är hungrig.
beställde lite saker från ellos när jag jobbade natt i lördags, här är dom:

Bilder från Umeå helgen vecka 34 också :)

Sanslöst

Man ska aldrig sluta förvånas, man ska aldrig lita fullt ut på någon och man ska aldrig öppna sig på pass mycket att man blir sårad och helt knäckt.
Igår var det ingen vidare dag, jobbet var det iofs inget fel på, men allt började väl efter 16-tiden, egentligen redan när jag vaknade på morgonen, men man är ju oskyldig tills motsatsen bevisas?
Jag kan verkligen inte få in i min skalle(kalla den korkad om du vill) hur du tänkte, och tänker också för den delen. Vad hände med att känna med andra människor? Vad hände med förståelde efter en lång, psykiskt krävande arbetsdag på 10 timmar och vad hände med tilliten? Jag vet att min är helt borta iaf. Var ledsen, ha svårt att sova, det förtjänar du. Efter många om och men har jag lärt mig att ditt första steg är att skylla ifrån dina misstag på andra(mig), sen kommer stadiet där du är ångerfull, men vad kommer sen? Det stannar nog där. Men hur kan man häva ur sig precis vad som helst? Hur kan man trycka ner någon människa så hårt? Hur kan man skylla vareviga misstag man själv gör på någon annan? För att försöka inbilla sig själv att man inte gjort något fel, för att själv må bättre, så klart. Det är ju självklart, inte alltför svårt att lista ut, men det är FEL, det är så jävla fel. Såg du inte tårarna, såg du inte ilskan, såg du inte hatet, frustrationen och känslan av att inte längre veta vart man hör hemma? Jag är ganska övertygad om att du såg, och just därför inte ville, orkade, kunde fårmå sig till att bara ta på sig skulden och erkänna sitt misstag. Så fort tanken kommer upp i mitt huvud(ungefär var 10e sekund) så äcklas jag. Hur ska jag nånsin kunna röra dom smutsiga fingrarna igen utan att känna besvikelsen och ilskan? Aldrig någonsing, i hela mitt liv, har det varit så illa som du. Men ändå så försvinner det inte poff bara sådär. Du finns kvar ändå, och jag vet att jag gör det, du säger det, om och om igen, du vill, jag vill, men frågan är ju, orkar jag?